handskrift och penngrepp
“I start with handwriting because that seems for me to allow more of a flow from hand to pen to brain.” Margaret Atwood in the Documentary: A word after a word is power, Canada 2019
Jag har ett särskilt intresse för skrivandets mekanik. Jag har utvecklat ett sätt att analysera och beskriva penngreppet i ett fyrfält där den ena axeln beskriver styrka och den andra stabilitet. Vidare har jag analyserat greppet och dess utveckling, dess inverkan på handstilen och på viljan och orken att skriva.
Om penngreppet ställer till med problem finns det saker man kan göra för att underlätta.
Liksom Margaret Atwood tror jag att skrivandet för hand för många av oss har en stor betydelse. Jag tror handskriften stöder tanken, flytet, även stavningen. Och därtill är handskrift i min mening estetisk.
Det är trist att många får kritik för sin stil i stället för visat intresse för sina tankar.
Avhandlingen <Pencil grip A descriptive model and four empirical studies> Åbo Akademi 2003 finns på nätet och på bladet härefter. Min forskning har också börjat leva sitt eget liv via ResearchGate. I april 2024 har den 81,600 reads.
Min utgångspunkt var att undersöka och utröna det mekaniska med handskrift. Särskilt under 2020-talet har vi ställts inför ett nytt fenomen: flertalet av våra barn men även unga vuxna uppvisar tilltagande problem med att producera en läslig handskrift och med att tyda handskriven text. Tangenter och touch screens i all ära, men detta måste åtgärdas.
No tags for this post.